Att vara eller inte vara det är frågan!
Igår kväll så funderade jag på hur man ska vara som människa, om man ska vara sig själv eller att man hittar på en personlighet istället. För vissa stunder så känns det inte som att man kan vara sig själv utan att man hela tiden gör fel.
Eller kan man förändras?? För isf så har jag nog gjort det. Men jag är fortfarande mig själv även om jag har förändras.
Men jag har funderat på om allt har blivit så här för att jag inte har ätit mina "lyckopiller" på ett tag.
En annan sak som jag känner just nu är att jag saknar en nära vän, miss ta mig inte nu! Jag har många vänner! Men jag saknar en som man kan dela allt med. Jag känner ett stort behov att bara kunna prata med någon nu. Visst jag har ju Robin men hur kul är det att behöva lasta honom med allt som jag känner.
Jag känner inte längre lika stor trygghet i skolan. Vissa dagar så känner jag bara att jag inte vill /törs gå dit för jag är rädd att jag ska göra fel. Det är ingen känsla som jag vill ha. I början efter sommarlovet så kände jag att det var kul att gå till skolan men nu dom sista veckorna så har allt bara förändrats.
Det ska iaf bil jätte skönt att komma ut på LIA (om jag nu får en plats nån gång ) men jag kommer iaf att sakna vissa jätte mycket och några lite mindre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tänk om alla kunde vara sig själva. Man ska vara stolt om man kan vara sig själv i alla lägen. Finns ingen annledning att lägga på sig någon personlighet som egentligen inte är du. Visst kan det kännas lättare ibland men det är bara kortsiktigt man mår bra av det tittar man långsiktigt så blir det antagligen mer problem. Sen vill man väl att man ska bli omtyckt för den man verkligen är, eller? Jag är mig själv och det är ju inte alltid det jag gör eller säger uppskattas av andra. Jag förstår vad du menar med skolan och jag vet inte hur jag ska säga så du inte missförstår mig. Men jag pratade ju med dig ang det och vissa gånger ska du nog tänka dig för en gång extra. Det tog ganska hårt den där gången och satte sig nog ganska djupt tyvärr. Sen ang själva kurserna, jag hjälper dig jätte gärna men då måste du ju vara närvarande och engagera dig och inte sitta och greja och prata om annat. Ett tips: Tänk en gång extra och försök ha lite focus på det du gör. Är nått svårt och tråkigt och man inte försöker så blir det ännu svårare och ännu tråkigare. Vänd på allt och tänk positivt även när allt känns skit kanske du ska ta ett lyckopiller?
SvaraRaderaKram på dig ;)